Ahlstrand, Pernilla (2014)
(Diss) Stockholm. Stockholms universitet.
Teater har varit ett skolämne i det svenska gymnasiets nationella estetiska program sedan 1992 och har en egen kursplan och betygskriterier. Den nationella läroplanen i teater betonar utvecklingen av performativ förmåga, vilket är fokus för denna avhandling. Denna studie syftar till att bidra till att förbättra lärarnas ämnesspecifika språk och berör vissa aspekter av elevers kunskap.
Teater omfattar tyst kunskap (Lagerström 2003) och tillhör som konstform en tradition av praktisk kunskap. Kunskap inom teater har traditionellt förvärvats inom en mästare-lärling-tradition (Johansson 2012, Järleby 2003). När teater som konstform blir ett skolämne förändras villkoren för konstformen genom en didaktisk transposition (Chevallard 2005). De två senaste läroplansreformerna i Sverige har utvecklat kompetensbaserade kursplaner. För att möta skolans krav på att planera undervisningsaktiviteter tillsammans med kollegor samt bedöma och ge återkoppling till elever, behöver teaterkunskap artikuleras. Forskning behövs därför för att utveckla ett professionellt språk bland lärare inom teaterämnet.
Jag har valt att arbeta med Learning study, som är en kollaborativ och iterativ forskningsmetod som möjliggör artikulation av både lärares och elevers kunskap. Data analyseras främst med fenomenografiska analyser. De resultat som genereras i denna studie kan vara användbara för lärare vid lektionsplanering, feedback till elever, bedömningar och betygsättning, för diskussioner med andra lärare om lektionsinnehåll, och i slutändan för att vi ska börja känna igen olika nivåer av kunskap.
