Metoder inom dramapedagogik

Dramapedagogen och forskaren Birgitta Silfver beskriver att någon form av clown, fåne eller trickster har funnits i alla kulturer i alla tider. Clownen som konstform arbetar mycket med närvaro i nuet och publikkontakt, vilket kan vara både utmanade och utvecklande.

Devising är en metod där en grupp tillsammans utvecklar ett verk utan ett förutbestämt manus. Genom improvisation, diskussion och samarbete skapar de scenens innehåll, teman och struktur, ofta baserat på idéer, bilder eller aktuella händelser. Processen är kollektiv och bygger på deltagarnas gemensamma kreativitet för att forma föreställningen.

Dockteater är en scenkonstform där dockor används för att gestalta berättelser och karaktärer. Dockspelare manövrerar dockorna, ofta med hjälp av händer, trådar eller stavar, och ger dem röst och rörelse. Genom lekfullhet och fantasi kan dockteater förmedla både underhållning och djupare budskap.

Står för Drama, Konflikthantering och Medling (Drama-conflict). DRACON-programmet är ett väletablerat konflikthanteringsmetod där deltagare får lära sig om konfliktmönster och erfarna lösningar. Programmet fokuserar på tredje parts agerande i konflikter och leder fram till rollspelsträning i medling och avslutas med kamrat-undervisning.

Deltagarna blir del av en berättelse där alla går in i fantasin genom kollektivt rolltagande. Under berättelsen används olika dramaövningar för att skapa och bygga på berättelsen.  Pedagogen går ofta in i en eller flera roller för att förstärka äventyret.

En lärarledd roll-lek. Fokus kan till exempel vara att utveckla barns fantasi eller utveckla gruppen inom önskat område.

En metod där man genom skapande övningar där man ger tillfälle för den enskilde till ökad självkännedom, självständighet, större förmåga till informationsinhämtande och ökade möjligheter att hävda sig själv konstruktivt i samspel med andra.

Estetiska lärprocesser används bland annat som en reflektionsmetod där man i skapandet, antingen på individnivå eller gruppnivå, gestaltar sina tankar kring det man arbetar kring eller det man har arbetat med. Det kan också användas som en del av ett utforskande inom ett visst temaområde etc. Exempel på estetiska lärprocesser är teckna, lera, dansa, sjunga, spela instrument och lyrik.