Hej dramapedagog Nu är det dags att anmäla sig till höstens höjdpunkt! Dramapedagogutbildningen på Västerbergs folkhögskola firar 50 år. I tidigare mejl så stod det att jubileet framförallt riktade sig […]
För att utveckla demokratiska och självständiga individer med förståelse för sig själva och andra.
I detta perspektiv arbetar dramapedagogen med vardagssituationer, kommunikationsmönster, gruppdynamik, reflektioner och gestaltning, ofta i rollspel (Sternudd 2000). Arbetet inom detta perspektiv handlar om att individerna och gruppen ska utveckla en praktisk erfarenhetsbank. Detta perspektiv har som mål att utveckla demokratiska självständiga individer med förståelse för gruppdynamiska aspekter det vill säga utveckla individens förståelse av sig själv i mötet med andra, samarbete, koncentration, tal, röst. kommunikation, kroppsspråk, reflektion och avslappning samt fostra till att kunna och våga uttrycka sina tankar och åsikter i grupp (ibid).
Genom kollaborativt lärande, gestaltning och reflektion, där fantasi och fakta samverkar får deltagare insikt och förståelse kring ämnet.
Målet med arbete inom detta perspektiv är att deltagarna ska få en känslomässig insikt och en kognitiv förståelse kring ett specifikt valt tema inom naturvetenskapliga, samhällsvetenskapliga eller humanistiska ämnen (Sternudd 2000). För att nå dit används det kollaborativa lärandet, deltagarnas inlevelse, distansering och reflektion för att undersöka olika aspekter av temat. I lärprocessen används också olika estetiska uttrycksformer. Det är dock inte deltagarnas kunskap om själva uttrycksformen som är i fokus. Metoden använder gestaltning med fantasin som verktyg och kopplar den till temat och dess fakta, till exempel genom rollspel, klassrumsspel eller processdrama. Den skapar en gemensam lek där tankar, språkande, fantasi, skapande, fakta och reflektion får ta plats. Deltagarna får i detta perspektiv även möjligheter att lära känna sina egna värderingar och attityder i medmänskliga sammanhang (ibid).
Skapa medvetenhet om maktstrukturer och främja socialt engagemang genom gestaltning och reflektion.
Det finns maktstrukturer överallt, över andra, inom oss och mellan oss (Sternudd 2000). En omedvetenhet om maktstrukturerna kan skapa passivitet, förvirring eller aggressivitet. I detta perspektiv är det deltagarnas erfarenheter av förtryck, orättvisor och konflikter som utgör stoffet för lärprocessen. Målet är att skapa medvetenhet och socialt engagemang, att låta deltagarna i handling och ord utforska maktrelationer, mänskliga dilemman, hur man kan häva förtryck och hur ett solidariskt samhälle kan skapas. Här eftersträvas handlandet och det medvetna reflekterandet hos varje deltagare, för att därefter möjliggöra en förändring av värderingar och handlande. I perspektivet används gestaltning och reflektion. Metoden är bland annat forumspel och socioanalytiska rollspel (ibid).
Utveckla individens kreativitet, uttrycksförmåga och förmåga att kommunicera både verbalt och icke-verbalt.
Metoden är teaterföreställningen och målet är att utveckla individens kreativitet och konstnärliga uttrycksförmåga, men också dennes medvetenhet om och förmåga att våga, kunna och vilja uttrycka sig, både verbalt och icke verbalt (Sternudd 2000). Ofta används olika sorters litterära texter som utgångspunkt och individens utveckling handlar om att tillsammans med andra uttrycka sig i konstnärlig form med sina sinnen, känslor, rörelse, ljud och tal (ibid). Detta perspektiv ger barnen möjligheter att bland annat: öva kommunikation, öka självförtroendet, öva inlevelseförmåga, utveckla socialisationsförmågan genom samarbete, visa vägen till litteratur, musik och bildkonst (Lindvåg 1988).
